Varför pratar vi inte om att begripa data – Data Literacy

Vi pratar om data hela tiden – i AI, digitalisering, analyser och beslut. Men sällan om att vi faktiskt behöver begripa vad data är. I den här texten reflekterar Linda Rydälv över varför vi ser data som en självklarhet, och hur vår historiska läsresa kan hjälpa oss förstå varför vi missat data literacy.

Varför pratar vi inte om att begripa data – Data Literacy

Vi pratar om data hela tiden – i AI, digitalisering, analyser och beslut.
Men vi pratar sällan om att alla borde begripa vad data är.

Jag heter Linda Rydälv, är grundare av Litty, och jag har funderat en hel del på just det här.
Jag tror att vi ser data som en självklarhet – och därför missar vi den.

Vi som verkligen skulle behöva ha koll på det här med data, alltså data literacy – att vara datalitterata.
Vi skulle alla behöva veta vad data är och vad man kan göra med det.
Men det gör vi inte.

Vad tänker vi på när vi säger data?

Ganska många tänker på en dator när man säger “data”. Andra kanske tänker på Excel-filer eller rapporter. Och så finns det ju de som tänker på ettor och nollor. Idag är det också många som tänker att AI är data.

Vi är helt enkelt inte överens om vad data ens innebär. Och hur kommer det sig att det är så?

Jo – jag tror att vi måste backa bandet. Ungefär tusen år. Till medeltiden.

Från medeltiden till läskunnighet

Det var under medeltiden vår läsresa började. Från början kunde vi inte läsa. Vi lärde oss att memorera stycken ur Bibeln.

Det här kontrollerades i husförhör, som blev mer och mer avancerade. Vi skulle kunna mer och mer om Bibeln och till slut blev det omöjligt att memorera allt – vi blev tvungna att lära oss att läsa.

Alla som kunde läsa fick en liten notering i husförhörslängden, ett lit, bredvid sitt namn. Det betydde att man kunde läsa och också reflektera över det man läst.

Att kunna läsa var en viktig grej – det gav till och med medborgerliga rättigheter. För att få gifta sig behövde man vara konfirmerad och för att bli konfirmerad, behövde man kunna läsa.

Folkskolan och läskunnighetens självklarhet

På 1800-talets mitt insåg vi i Sverige att vi behövde folkskola. Men visste du att läsundervisning från början inte ens fanns med?

Man tänkte helt enkelt: “Alla kan ju redan läsa.” Vi hade ju övat hemma – med Bibeln och husförhören. Men så var det inte. Vi kunde inte läsa tillräckligt bra.

Idag ser vi läskunnighet som en självklarhet. Nästan alla svenskar kan läsa, skriva och räkna. Men nu är vi mitt i en digital revolution och data flödar överallt.

Vad är data egentligen?

Är data ett språk?
Är det en sak?
Hur ska man tolka det?

Det är inte helt lätt att förklara vad data är. Det är inget som finns i naturen, vi har kommit på det själva, men vi ser inte riktigt produktionen när det sker i det digitala. Det är inte som att baka bullar eller utvinna diesel ur råolja. Det här är något annat.

Samtidigt är data också ett språk, för det är information som flödar – men det är inte som ett vanligt språk vi är vana vid.

Och här tror jag att vi har gjort en liknande tankevurpa som vi gjorde med folkskolan. Vi har fokuserat mycket på digitala prylar – datorer, internet och teknik – i stället för att också fokusera på det som möjliggör allt det digitala: data.

Vi har fått våra Biblar – men inte lärt oss språket

Man skulle kunna säga att vi har fått våra Biblar, men inte lärt oss språket. Samhället och organisationer förväntar sig att vi har förstått vad data är – bara för att vi använt digitala prylar länge.

Men när skulle vi ha lärt oss det?

Datakunskap är idag ofta likställt med datorer – hur Windows fungerar, hur man använder en mus, och så vidare.

Men under den digitala revolutionen har vi inte haft samma tur som under den industriella. Då ville nästan alla lära sig läsa, eftersom det var en förutsättning för att delta i den nya ekonomin.

Trots att data är grunden i det digitala – till och med grunden i AI – har utvecklingen inte drivit på datalitteracitet på samma sätt som läsningen drevs på för hundra år sedan.

Vi använder tekniken – men förstår sällan datan

Vi använder teknik, men vi förstår sällan vilken roll data har i det hela.

Vi står alltså mitt i en revolution utan att fullt ut behärska språket den bygger på.

Och vad händer om man missar något bara för att man ser det som en självklarhet? Om vi inte lär oss det här med data – vad kommer vi att ha för samhälle om hundra år? Hur hade det blivit om vi aldrig hade lärt oss att läsa?

Ett samhälle utan förståelse

Kanske får vi ett samhälle där vi vanliga medborgare använder system som vi uppfattar som magiska –
men som vi egentligen inte förstår oss på. Ett samhälle där allt från ekonomi till medicin och samhällsplanering styrs av beräkningsprinciper som vi inte ens vet att vi borde ifrågasätta. Ett samhälle där vi blint litar på det som sker, utan att riktigt förstå hur.

Tänk om vi lärde oss att begripa data

Men tänk om vi istället lärde oss att begripa data. Om alla förstod vad man kan göra med data, och hur man kan använda dess fördelar.

För den som har kunskapen sitter också på makten – makten att påverka, att ifrågasätta och att fatta beslut.

Dela detta inlägg:

LIKNANDE INLÄGG

VILL DU BLI LITTY?

Behöver du eller din ledningsgrupp en utbildning i Data & AI Literacy? Ta kontakt med oss idag!
be-litty-contact