Data literacy existerar inte i Sverige – trots att alla borde prata om det
Begreppet data literacy – affärsförmågan att förstå, använda och resonera data som en resurs – börjar bli ett viktigt uttryck i den digitala eran. Internationellt talar allt fler organisationer, myndigheter och företag om vikten av att höja den datarelaterade kompetensen hos medarbetare och medborgare, men i Sverige är läget annorlunda. Trots att vi lever i ett av världens mest digitaliserade samhällen finns i praktiken inget egentligt erkännande av data literacy som en kritisk kompetens i Sverige.
På ytan låter allt rätt: ”Digitalisering och AI är centralt för framtidens arbetsliv”, ”vi måste bli datadrivna”, ”alla ska kunna använda data”. Men när man granskar verkligheten, både inom offentlig sektor och näringsliv, är det svårt att hitta något genomslag.
Det saknas nationella initiativ, tydliga strategier och framför allt: konkret utbildning som stärker individers förmåga att hantera data som en affärsförmåga.
Floskler och önsketänkade
Den svenska verkligheten för digitalisering och AI är täckt av floskler och önsketänkande. Organisationer hävdar gärna att de ”jobbar med data” och att ”alla medarbetare ska förstå data”, men ingen går på djupet med vad det innebär, eller hur det ska uppnås.
Den svenska arbetsmarknaden går miste om både effektivitet och innovationskraft. De medarbetare som ställs inför datadrivna beslut eller AI-verktyg saknar ofta förutsättningar att bedöma kvaliteten på data, ifrågasätta algoritmer eller förstå konsekvenserna av digitala beslut. Ambitionerna förblir tomma mål och löften. Resultatet? Beslutsfattande som i värsta fall bygger på feltolkningar, missade affärsmöjligheter eller till och med etiska risker.
Trots att data literacy är grundläggande för att Sverige ska kunna behålla sin konkurrenskraft och välfärd, sker mycket av detta utanför ramen för officiella initiativ. När det ändå nämns, handlar det främst om tekniska lösningar eller digitala verktyg, inte om människors faktiska förståelse och kompetens.
Det är dags att börja förstå rotorsaken till att vi inte lyckas bli datadrivna, sluta tala om digitalisering och AI utan att inkludera grundläggande data literacy. Med data literacy som stöd kan vi börja agera på riktigt. Vi behöver nationella satsningar, tydliga utbildningsvägar och inte minst en öppen diskussion om varför begreppet i praktiken är ett icke-begrepp i Sverige. För utan äkta förståelse för data riskerar vi att stå handfallna inför en digital framtid där vi varken kan styra utvecklingen eller försvara våra egna intressen.
Konkreta exempel på bristen på data literacy som affärskompetens
I många svenska organisationer betraktas data fortfarande främst som en teknisk fråga. Det är något som hör hemma hos IT-avdelningen eller analytiker med specialiserad kunskap i statistik och dataprogram, inte en resurs. Det innebär att verksamhetsnära medarbetare, chefer och beslutsfattare sällan får stöd att utveckla sin förmåga att använda data som en strategisk resurs i sitt dagliga arbete.
Ett konkret exempel är hur nyckeltal och rapporter ofta produceras centralt, men sällan diskuteras eller tolkas i verksamheten med koppling till affärsprocesser eller kundvärde. Det blir rapportering för rapporteringens skull, utan att insikter omsätts till handling.
Många chefer upplever att de ”inte riktigt förstår data”. Det leder inte bara leder till beslut baserade på magkänsla snarare än faktabaserad analys, utan också till feldesignade projekt med höga kostnader och stora konsekvenser för organisationen. Skolplattformen är ett tydligt exempel. Bristande förståelse för verksamhetens behov och dataresurser bidrog till ett IT-projekt som blev både kostsamt och ineffektivt. Denna typ av felaktig hantering av data och digitala satsningar leder till missnöjda medarbetare och riskerar att undergräva både förtroendet och viljan att arbeta datadrivet i en organisation.
I offentliga organisationer finns ofta omfattande datamängder om verksamhet och medborgare, men en gemensam förståelse för hur data ska tolkas i kontext och omsättas i förbättringar saknas. Exempelvis kan ett socialkontor ha svårt att använda statistik om ärenden på ett sätt som förbättrar kvaliteten eller effektiviteten i stödet till medborgarna, eftersom verksamhetskunskapen och dataförståelsen inte integreras.
Sverige behöver Data Literacy som affärskompetens
Litty ser data literacy som en integrerad affärskompetens där teknisk förståelse, verksamhetskännedom, systemförståelse och kommunikation samverkar. Genom vårt ramverk hjälper vi organisationer att skapa en kultur där data och AI inte bara är verktyg för analys utan blir en naturlig del av hur man förstår, kommunicerar och utvecklar verksamheten.
Data Literacy innebär inte att man ska kunna skriva kod och programmera, utan om att ge alla medarbetare förutsättningar att ställa rätt frågor, tolka data i rätt kontext, se samband mellan data och affärsmål och att kommunicera insikter på ett sätt som leder till handling. Data Literacy är det enda sättet att lyckas med en digital transformation.
Inga dyra teknikinvesteringar
Data literacy kräver inga miljardinvesteringar i fabriker som Northvolt eller omfattande IT-plattformar, utan det handlar om att bygga upp kunskap, medvetenhet och förmåga – alltså en relativt kostnadseffektiv insats med enorm potential.
I Sverige brister vi på en grundläggande nivå av Data Literacy. Trots att digitalisering och AI ofta lyfts fram som prioriteringar, har vi ännu inte kommit till skott med att investera i den kunskap som faktiskt gör skillnad i verksamheten. Att utveckla data literacy är därför en av de mest prisvärda och effektiva insatserna en organisation kan göra för att bli datadriven på riktigt.
